Jag berättade för kvinnorna på mitt stickcafé om spinnträffen på hemslöjden jag varit på, och tänk! Genast fick jag en spinnrock! Jag hade till och med kunnat få två, men jag kan ju inte spinna på mer än en...
De var I-L, som jag verkligen räknar som en vän, som gav mig denna, vilken kommer från hennes föräldrahem. Hon har sett sin mormor spinna på den, men eftersom mormor dog när I- L var barn så blev det aldrig att hon lärde sig, trots att hon pysslar med mycket annat hantverk. Spinnrocken är tillverkad av PPS i Hjulbäck i Dalarna, och den är ett riktigt litet konstverk. Trots att den bara stått i en väldans massa år så är den komplett, så när som på ett "spjut" eller vad det heter som har när man spinner lin. Den har till och med ett par extra spolar, samt en liten mässingskrok som sitter fast i ett snöre så man inte behöver leta efter virknålen när tråden går av...
Jag har dragit i gång den, men jag har svårt att få balans mellan snodd och inmatning, jag har ju inga stora kunskaper på området, så jag måste öva, öva, öva...
Så nu måste jag ut på nätet och kolla snygg ull...
Tänk att man kan få en sådan present, bara så där, vilken lycka!
