Packar upp

Tillbaka efter fyra dagar i Linköping med bara slöjd!

Försöker packa upp lite smått...

Det blir så fruktansvärt mycket saker när man ska bli slöjdfröken, och nu är det dags att producera ännu mer! Det är klart att vi måste göra saker för att visa att vi kan, men jag önskar att de kunde låta bli alla skruvade uppgifter, i stället för att få uppgiften "gör ett fodral i lappteknik till något du är rädd om" vilket kommer att leda till att man gör något som man aldrig kommer att använda, kunde man ju få uppgiften "gör något i lappteknik". Då kunde man få göra något man har nytta av, tex ett täcke. De vill väl vi ska vara kreativa kan tänka... Men jag tänker att vi alla är olika, och kreativitet kan vara olika saker, man kan ju vara kreativ även inom traditionella ramar!

Vikingaväska med Viborgsbyglar

Idag tog jag fram kniven och täljde till byglar till min väska, prydd med brickvävda band och posamentet jag gjorde för ett tag sedan. Fodrad med siden är den också...

Jag vet att man inte sandpapprade på vikingatiden, men jag gör det....

Hjälp vad bra den blev!

Det här är nog det finaste jag gjort! Mest tidskrävande också. Det enda jag i te är riktigt nöjd med är pärlorna som avslutar bärremmen, men jag tyckte jag vill ge avslutningen någon sorts finish, inte bara en knut. Kanske att det kan bli något av tenntråd så småningom, men nu är i alla fall klar!

Det blir lite till barnen också!

Sedan yngsta dottern skulle fylla ett, snart två år sedan, har här legat en halvfärdig docka, men dagen innan julafton blev den äntligen klar så hon kunde få den i julklapp. Jag har använt mig avwaldorfdockans anatomi, för den tycker jag är helt optimal, blir ett fint ansikte och bra form, dessutom blir det en fin tyngd i ullkroppen. Dessutom är det en fin tanke att ge dockan samma färger som barnet för identifikationens skull. Men sedan har jag jobbat fritt, dockan har fått riktiga ögon, mun, navel och till och med en snippa! Jag har sytt mer renodlade waldorfdockor till stora flickan, men hon har aldrig visat något större intresse för dem, och jag tror det beror på att det är svårt att få kontakt med en docka utan riktiga ögon.

Den stora flickan är ju i en magisk ålder, hon gillar Ronja Rövardotter, mumintrollen, allt som är gammaldags och historia, äventyr, lite mysticism, helt fantastiskt!

En tv-serie som hon tagit till sig är Den vita stenen, det var jag som introducerade den för henne, för jag älskade den som barn, och hon leker ofta vita stenen med en sten hon hittat. Så igår åkte hon och jag till en tygaffär och köpte tyg, konstruerade ett mönster och sydde en likadan klänning som Fia har i filmen! 

Hon är så nöjd!

Tack Christina

Vet inte vem du är, du har kommenterat som anonym, men tack för tipsen om Julekongen! Vi får inte in norsk TV här, men filmen kan man ju hoppas på att kunna få se på något vis. Urgulligt av dig!

Slutspurt

Min första termin på textilslöjdslärarutbildningen går mot sitt slut! Och det har gått väldigt bra hitills! Nu får vi bara se hur det går med sluttentan i materiallära som jag lämnade in för ett par dagar sedan.

Under tiden har jag lagt sista handen vid alla praktiska uppgifter som jag ska redovisa vecka 2.

Jag har monterat flera meter band på min folkdräktskjol:

Och jag har vävt med udda material som brödpåse och makramesnöre. Det senare är för att göra något lite grövre och "grabbigare" av band. Dessutom utvecklade jag mitt armband av band sytt runt snöre till ett halsband, för den elev som inte orkar väva mer än en pytteliten bit. Om man inte vill ha ett halsband kan det ju bli en nyckelring också!

Halsbandet blev riktigt snyggt om jag får säga det själv!

Kalenderstrumporna klara

Nu på morgonen fäste jag trådarna i strumporna jag stickat efter tålamodspåsens kslserstickning- det är så fantastiskt roligt att hon ger oss detta varje år!

Jag blev mycket nöjd, färgerna är jättefina! Men garnet är inte så bra, det är för luddigt, kommer att bli noppor och göra att mönstret syns dåligt.

Vi fick lära oss en ny uppläggning, estnisk elastisk, som dels blev väldigt snygg, och dels blev mycket elastiskt, den här kommer jag använda fler gånger till strumpor! Inte var det svårt heller.

Vi stickade förstärkt häl, vilket ju är superbra, och så fick vi lära oss en ny häl, men den passar tyvärr inte min fot modell riktigt, så den blir det nog inte fler gånger. (Men den blir kanske bättre bör jag gått i strumpan lite!)

Och då det här: att garnet tar slut två cm innan strumpan är klar... Då ångrar man att man inte gjorde det där mönsterstickade bandet innan tån, för hade man gjort det hade garnet räckt. Men repa och göra om- nej! Man får väl ha skor på sig!

Julpysselinspiration

I höstas var jag på en kurs i Helsingfors, och passade på att besöka en enorm julbutik. 

Jag köpte inget, för det var bara för

Mycket, det enda fina jag såg var oroar i halm, och de hade jag inte kunnat transportera hem i helt skick. Jag hade tänkt mig att göra något sådant här till jul, men det kommer jag inte hinna, men någon annan kaske blir inspirerad, den lilla stjärnan är väldigt fin.

Men undvik limpistolen...😜