1922 döptes min mormors storebror i denna dopklänning, sedan har min mamma, moster, mina kusiner, jag och mina syskon, Astrid storasyster Rakel och deras kusin haft den. Fyra generationer har alltså döpts i denna vackra klänning. Den är sydd i ett tunnt bomullstyg med invävt mönster och har breda spetsar av tyll, ett riktigt mästerverk med vändsydda sömmar. Spetsarna är påsydda för hand med små, små stygn! Och enligt vad min mamma säger ska man sova i sin dopklänningför att bli ett snällt barn... och Astrid passade på att sova en stund i kyrkan! Hennes storasyster sov igenom hela sitt dop, men så är hon också exceptionellt snäll!
Så fantastisk! Mina kusiner och min bror och jag samt alla våra barn och barnbarn (nästan) har döpts i en klänning som min mormor gjorde av mammas brudslöja 1932. Lite taft som underklänning men tyllen ovanpå - häftigt tycker vi! Sparas i röd kartong med sidenband. Rosa och blå sidenband är desamma som på 30-talet. Dessutom är initialerna på de döpta barnen broderade i kjolen.
SvaraRaderaJag ska ta en bild på vår dopklänning och lägga ut den i bloggen, får bli i morgon!/Kine
SvaraRaderaDet finns ett dokument i lådan med klänningen. Där har alla föräldrar skrivit in dag, tid, namn, präst,kalas osv vid varje dop. Ett fantastiskt dokument! Allt handskrivet förstås, t o m av min mormor!
SvaraRadera