I Länsmuseets magasin

SsåIdag har jag varit med om något jättespännande! Jag har fått komma in i Länsmuseets allra heligaste; magasinet där de har alla kläder! 

Och minsann hittade jag där överdelen med broderiet jag försökt rekonstruera inte mindre än tre exemplar! Och det visade sig att jag inte var så långt ifrån sanningen! 

Så ska jag nu sprätta och göra om mina franska knutar till hålsöm? 

Jag vet inte riktigt, mitt linne är ju betydligt glesare än detta, och jag är inte säker på att det blir så hållbart. Faktum är att efter att ha sett originalet vill jag helst börja om från början med överdelen igen...

Jag såg också en dräktkjol, i rask som det ju var när det begav sig, och de hade varken linneskoningen ellervävt band dr skoningensys upp på insidan av kjolen. Den kjol jag sett på nordiska museets digitala arkiv har linneskoning men inget band, däremot ett band som linning. Så det är ju bara att ösa på och göra som man tycker! Dräkt är ingen absolut vetenskap, och friheten är stor och befriande!!!

Hyskor och hakar

Idag köpte jag mässingstråd och böjde till tre set med hyskor och hakar till folkdräkten.

Jag kommer att behöva fler till livstycket sedan men de här är till kjolen och överdelen.

Jag använde skansens beskrivning som jag länkat till tidigare, men hamrade även lite på den färdiga hyskan och haken för att hårdgöra den, har läst någon annanstans att man ska göra det, för mässing är ju väldigt mjukt!

Slöjdcafe med ägg

Idag var det slöjdcafe på hemslöjden. Vi täckte ägg med vax och färgade, på samma sätt som man gör som barn när man ritar med vaxkritor och målar med vattenfärg över.
Jag vill inte påstå att det blev så värst snyggt. Vi var för många runt grytorna för att man skulle ha möjlighet att riktigt gå in för det, men nu har vi testat en ny teknik som man ju kan fortsätta med hemma!
Här finns jättefina tutorials! Kommer ni ihåg att det brukade gå en film på tv om det här inför påsken förr i världen?

Väggord

Jag har ju haft en längre bloggpaus, men inte skapandepaus, så ja kan ju blogga om lite gammalt också. Den här tavlan broderade jag efter valet i höstas. Där kändes det verkligen som om marken gungade under fötterna på mig, min man, och våra två barn som ju har en invandrad förälder. Vi började fundera på om det inte var dags att se till att barnen fick dubbelt medborgarskap så att de skulle ha någonstans att ta vägen utifall att...
Men det här är ju mitt land, det här är vårt land, och våra rötter här djupa, och vi lever verkligen med uppfattningen att vi trots allt lever i den bästa av världar, och vi ska fortsätta leva här! Så därför broderade jag denna tavla. Det blev ett slags terapiarbete.
Svarta korsstygn med en anfang jag hittat på nätet. Ramen kommer från Granit, jag tycker de har fina ramar, de är målade, och färgen har trängt in träet så att man ser träets struktur, inte hårt lackade som IKEA:s ramar, men ändå inte så dyra.

Nu har jag ett nytt jobb där jag bla hjälper till med att aktivera barnen på ett asylboende. Idag satt jag och pysslade med några barn, och en pojke gjorde ett halsband. Han är lite för stor för att själv tycka det är okej att ha halsband (det är inte så många 11- åringar som tänker så könsöverskridande som vuxna kan tycka är PK), så jag frågade om han gjorde det till sin mamma. "Nej hon är borta", svarade han. Är hon borta? "Ja hon är borta. Vi vet inte var hon är." Han är här i Sverige med sin pappa och sin lillebror, och mamma är borta. Han kommer från Syrien. När man är 11 år så fattar man en hel del. Man kan tänka ut vad som kan ha hänt. Man kan dölja sin sorg och oro för att skona pappa och lillebror. Vi har plats för fler som han. För var skulle han vara om inte i den bästa av världar? Bara den bästa av världar är god nog för en pojke med de erfarenheter som han har.

Axelbroderi- något slags rekonstruktion

På en närbild av teckningen från Nordiska museet skymtar man att det finns ett broderi på axeln av folkdräktsskjortan, och en detaljbild finns ovanför.

 

Det här broderiet finns inte med i sömnadsbeskrivningen från länsmuseet. Så hur går man då tillväga om man vill ha med det på sin överdel? Jo,man chansar vilt...
För det första: hur ska man tolka bilden ovan? Som att broderiet är gjort på ett band som sys fast över axeln? Ja, det verkar ju rimligt, men enligt länsmuseets sömnadsbeskrivning ska ett band sys fast på samma plats, men på avigsidan av plagget. Så jag valde att göra broderiet direkt på skjortan och sedan sy fast bandet på avigsidan. På så sätt döljer man ju även broderiets avigsida, vilket ju kan vara snyggt,

 För det andra, vilken storlek ska broderiet ha? Man ser ju på bilden att broderiet inte riktigt når fram till kragen, och remsan som ska sys under ska vara 7 cm bred, alltså måste broderiet vara smalare. Jag förstorade upp mönstret i datorn tills det blev 6 cm brett, och minsann om inte proportionerna blev liknande den på bilden, så här tror jag att jag hittat rätt.

För det tredje; Färg och stygn? Ja kära nån, här har jag ju inte en aning! Jag valde vitt, eftersom det, om det är fel, i alla fall syns minst... Och eftersom jag hade ett knyppelsilke (överblivet från brudslöjan) att sy med, man vill ju gärna sy med något kvalitativt material när man nu lagt ner så många timmar på handsömnad!
Stygnen är stjälksöm, plattsöm och franska knutar. Det skulle kunna vara kedjestygn tex, men jag tror att det skulle bli väl trångt. Det är ju inte heller säkert att bladen ska var fyllda egentligen. Och de franska knutarna? Jo, det är ju något annat med dem eftersom de är svarta på teckningen. Så då blev det knutar.
Men lika gärna som det jag gjort skulle man kunna tänka sig att göra allt i stjälkstygn utom det svarta och göra det i plattsöm. Det går helt enkelt inte veta!

Folkdräktsskjorta- hur man syr efter eget huvud och halvdålig beskrivning!

Efter år av tankar på detta har jag nu kommit igång med folkdräktssömnaden!
Ett styck skjorta, eller överdel, är klar och skall nu broderas!

Men min skjorta skulle inte godkännas av någon folkdräktspolis, så mycket kan jag säga! Detta av två skäl:
1. Jag vill göra den så lik en orginalteckning från nordiska museet som möjligt.
2. Länsmuseets sömnadsbeskrivning lämnar mycket att önska!

Jag siktar alltså på att göra en dräkt som liknar ett orginal som tillverkades någon gång före år 1880 och som finns på Nordiska museet, inte en dräkt som följer standarden från dräktrådet så noga som möjligt.
Jag har foton av alla plagg utom överdelen, där har jag endast en teckning att följa, nämligen den här:

 Skjortan syns i mitten, nedtill på bilden.
Länsmuseet har mönster till skjortan, men det rör sig ju bara om raka delar, så tillklippningen är inget större problem om man bara tillämpar tekniken att dra ut en tråd i väven där man vill klippa, för då blir det väldans trådrakt och snyggt!

 

 En annan sak som jag lärde mig den hårda vägen är att ärmspjällen, det vill säga fyrkanterna som ska sitta under ärmarna, ska sys fast efter att alla de andra sömmarna sytts och fällts, annars går det inte att få det snyggt! Det framkom inte i beskrivningen, där stod det att de skulle sys fast innan ärmen fästes i "kroppen". Det var helt omöjligt!

 Enligt beskrivninge skulle man ha tre rynktrådar nedtill på ärmen. Det blev för lite, så jag valde att ha fem trådar, och i praktiken måste man ju då ha sex trådar eftersom man ju måste ha en tråd innanför ärmlinningen för att kunna sy ner vecken snyggt. Det är ju baskunskap för alla som någon gång sytt rynkor på en kjol eller liknande: man måste ha två rynktrådar och sy i mellan dessa!
För att få rynktrådarna jämna och fina stack jag hål i ett rutat papper och satte markeringar i hålen. Trådarna drog jag sedan så att jag stack i varje punkt och en gång mitt emellan varje punkt. På så sätt fick jag 2,5 mm mellan varje stick med nålen.

Sedan var det ju linningen då.

 Väldans snyggt blev det om jag får säga det själv! Nu ska det till hyskor och hakar av mässingstråd som jag ska göra enligt beskrivningen jag tidigare länkat till.

Nu är överdelen färdigsydd, och det är dags att göra en slags rekonstruktion av det axelbroderi som också finns på bilden överst. Detta broderi finns överhuvudtaget inte på museets sömnadsbeskrivning.

Julekongen

MIn 7- åriga dotter har helt snöat in på en norsk julkalender som har visats på SVT i jul, och som heter Julkungen på svenska. Julkungen handlar om två barn, varav en flicka vid namn Eirild som visar sig vara prinsessa. Och vilken 7- årig skolflicka går inte omkring och drömmer om äventyr, hemliga gångar och annat spännande!
Dessutom har Eirild väldigt mycket fina stickade kläder, och dottern har enträget bett mig att göra likadana åt henne, vad är det annars för vits med att ha en stickande mamma?
Så jag plockade fram lovikkagarnet jag köpte på Ölands Ullcentrum i somras och stickade ett par vantar till henne! Roligt att Norska Eirils har svenska vantar när det finns så mycket fint norskt!
Och eftersom jag är den mamma jag är, gammal medeltidslekare, så kunde jag inte låta bli att sitta uppe halva natten och tillverka en sköld åt henne också! Målingen tog nog ett par tre timmar... men himmel vad roligt det är!
Nu är tyvärr Julkungen slut men vi har hört att det ska innas en fortsättning i form av en film! Jag vet ju att det är några norskor som tittar in här i bland, någon som vet om det blev någon film och var den finns att få tag på?
Nu har jag bara en poncho, en krage, mössa, samt en sydd yllekappa kvar på beställningslistan...