Skarvsöm

Mitt stora arbete i lappteknik, som är temat för denna kurs på slöjdfrökenutbildningen är en kudde i skarvsöm. En teknik som använts flitigt i Småland, kanske eftersom det är en fint sätt att piffa till riktigt murriga och tråkiga tygbitar. Vi har ju inte haft det så färgglatt och kul här och inte tid för gladfärgade broderier. Rätt snabbsytt är det också så man hade tid för att bryta sten och annat också...Jag blev något så oerhört nöjd med det här arbetet att det fick bli en familjekudde med alla våra namn och en frodig blombukett, fritt broderad utan mönster, bara med en hög broderigarn framför mig.

Fantastiskt billigt projekt var det också! Det jag köpte nytt var det blå tyget, bara 20 cm, av vilket nästan allt gick åt. Resten är klippbitar från andra projekt och broderigarn från loppis!

Som biprodukt gjorde jag en liten reflex med Skarvsöm på ena sidan och applikation på den andra. Tänker mig att detta kan bli ett bra elevprojekt om man vill använda dessa tekniker i skolan lagom stort och användbart.

Mammenbroderi

Så där ja! Nu är äntligen sista handen lagd vid garn- delen av slöjdfrökenutbuldningen! Vi hade i uppgift att dekorera på det vi tillverkat, och jag hade ärligt talat rätt magert med dekorationer, så jag beslöt att brodera på mina nålbundna vantar. 

Det finns ju inte så värst mycket vikingatida broderier, så man kan ju diskutera hur rätt det här är, men å andra sidan är ju all vikingatida reenactment förmodligen helt uppåt väggarna! 

Och det finns faktiskt lite bevarade broderier, nämligen från Mammen i norra Danmark, där man i en grav från slutet av 900- talet funnit en broderad mantel. Bla finns här då denna slinga, fast broderad i olika färger på brun botten. Själv valde jag enfärgat och att brodera i silke, ett material som fanns på vikingatiden, men som garanterat inte använts på ett par simpla vantar, men jag behövde något tunt och fint att sy med. Sytt i klyvsöm som på originalet, men inte med någon större finess. Tyvärr har en viss slöjdtrötthet infunnit sig efter en höst av hetsslöjdande... Nu ska jag skaffa mig en yxa och gå ut och hugga lite med så jag slipper ifrån finliret tänker jag!

Vill man läsa om Mammenbroderierna har jag hittat en fantastiskt informativ sida här.

Väggord

Jag har ju haft en längre bloggpaus, men inte skapandepaus, så ja kan ju blogga om lite gammalt också. Den här tavlan broderade jag efter valet i höstas. Där kändes det verkligen som om marken gungade under fötterna på mig, min man, och våra två barn som ju har en invandrad förälder. Vi började fundera på om det inte var dags att se till att barnen fick dubbelt medborgarskap så att de skulle ha någonstans att ta vägen utifall att...
Men det här är ju mitt land, det här är vårt land, och våra rötter här djupa, och vi lever verkligen med uppfattningen att vi trots allt lever i den bästa av världar, och vi ska fortsätta leva här! Så därför broderade jag denna tavla. Det blev ett slags terapiarbete.
Svarta korsstygn med en anfang jag hittat på nätet. Ramen kommer från Granit, jag tycker de har fina ramar, de är målade, och färgen har trängt in träet så att man ser träets struktur, inte hårt lackade som IKEA:s ramar, men ändå inte så dyra.

Nu har jag ett nytt jobb där jag bla hjälper till med att aktivera barnen på ett asylboende. Idag satt jag och pysslade med några barn, och en pojke gjorde ett halsband. Han är lite för stor för att själv tycka det är okej att ha halsband (det är inte så många 11- åringar som tänker så könsöverskridande som vuxna kan tycka är PK), så jag frågade om han gjorde det till sin mamma. "Nej hon är borta", svarade han. Är hon borta? "Ja hon är borta. Vi vet inte var hon är." Han är här i Sverige med sin pappa och sin lillebror, och mamma är borta. Han kommer från Syrien. När man är 11 år så fattar man en hel del. Man kan tänka ut vad som kan ha hänt. Man kan dölja sin sorg och oro för att skona pappa och lillebror. Vi har plats för fler som han. För var skulle han vara om inte i den bästa av världar? Bara den bästa av världar är god nog för en pojke med de erfarenheter som han har.

Axelbroderi- något slags rekonstruktion

På en närbild av teckningen från Nordiska museet skymtar man att det finns ett broderi på axeln av folkdräktsskjortan, och en detaljbild finns ovanför.

 

Det här broderiet finns inte med i sömnadsbeskrivningen från länsmuseet. Så hur går man då tillväga om man vill ha med det på sin överdel? Jo,man chansar vilt...
För det första: hur ska man tolka bilden ovan? Som att broderiet är gjort på ett band som sys fast över axeln? Ja, det verkar ju rimligt, men enligt länsmuseets sömnadsbeskrivning ska ett band sys fast på samma plats, men på avigsidan av plagget. Så jag valde att göra broderiet direkt på skjortan och sedan sy fast bandet på avigsidan. På så sätt döljer man ju även broderiets avigsida, vilket ju kan vara snyggt,

 För det andra, vilken storlek ska broderiet ha? Man ser ju på bilden att broderiet inte riktigt når fram till kragen, och remsan som ska sys under ska vara 7 cm bred, alltså måste broderiet vara smalare. Jag förstorade upp mönstret i datorn tills det blev 6 cm brett, och minsann om inte proportionerna blev liknande den på bilden, så här tror jag att jag hittat rätt.

För det tredje; Färg och stygn? Ja kära nån, här har jag ju inte en aning! Jag valde vitt, eftersom det, om det är fel, i alla fall syns minst... Och eftersom jag hade ett knyppelsilke (överblivet från brudslöjan) att sy med, man vill ju gärna sy med något kvalitativt material när man nu lagt ner så många timmar på handsömnad!
Stygnen är stjälksöm, plattsöm och franska knutar. Det skulle kunna vara kedjestygn tex, men jag tror att det skulle bli väl trångt. Det är ju inte heller säkert att bladen ska var fyllda egentligen. Och de franska knutarna? Jo, det är ju något annat med dem eftersom de är svarta på teckningen. Så då blev det knutar.
Men lika gärna som det jag gjort skulle man kunna tänka sig att göra allt i stjälkstygn utom det svarta och göra det i plattsöm. Det går helt enkelt inte veta!

Litet örngott

Ett litet örngott till kudden som Astrid har i vagnen!

Här är det återbruk som bara den! Örngottet är sytt av ett gammalt lakan. Det som är kvar av lakanet har jag andra planer för, och de fina knytbanden har jag köpt på loppis en gång i tiden. De matchar broderier som jag utfört över stramalt med bomullsgarn perfekt i färg!

Detta blev precis som jag ville att det skulle bli och jag är jättenöjd!

Broderad duk från Fingerfärda

Förra sommaren var jag på hantverksmässan i Hjo, (snart är det dags igen 12- 14 juli blir det i år!) och då köpte jag en uppritad brödduk från Fingerfärda. Nu är den broderad! Att jag köpte en duk som krävde plattsöm, franska knutar och langett var naturligtvis vansinne, eftersom jag tycker allt det är svårt att få till snyggt... dessutom var den uppritad på ett glest, ganska grovt linne, vilket ju gör det ännu svårare att få snyggt! Så den har sina brister här och var, men den duger!

Tycker det är lite konstigt av ett kvalitetsföretag som Fingerfärda att inte välja ett mer finvävt tyg till den här typen av arbete faktiskt!

Min stora dotter, Rakel, hjälpte mig att välja färg, det är ju så svårt när man står där i butiken och det finns 50 olika blå nyanser att välja på, men denna har nummer 813, vilket jag skriver upp här för att minnas inför framtiden, perfekt nyans för lite gammaldags köksbroderier! (ifall jag får för mig att sy till exempel hyllremsor, vilket jag ibland har funderat på att göra, men då blir det mycket langet...)
Såg också till att få med mina helt ljuvliga pioner på bilden. Kan en blomma bli mer överdådig?

Julgris

Som alltid vid den här tiden på året kommer julduken fram! Varje är tänker jag att den ska bli klar, men... i år kanske det äntligen blir av!
Här är en rar liten gris som inte har en tanke på vad som komma skall!
Duken är en kopia av en från 30- talet som jag hittat i boken Mormorsbroderier från ICA- förlaget.

Korsstygnsstämpel

Eftersom regnet öste ner på förmiddagen passade vi på att göra en loppisrunda idag med, och vi gjorde några riktiga fynd. Ett av dem är den här: en stämpel med korstygnsmönster! Jag var ju bara tvungen att testa den direkt jag kom hem!
Nu undrar jag: är det någon som vet något om den här tingesten?
Den ser inte så värst gammal ut, tycker den känns lite 40- tal, den är mycket enkel, inte fint utformad, bara funktionell, och den är märkt med en fyra (4) på handtaget, så det torde ju finnas fler! Har den använts i ett hem för att märka linne enhetligt? (det är ju inte svårt att tänka sig att man placerar sina initialer i slingan), eller i någon sorts industriell verksamhet där nummer fyra kanske bara var en del av en slinga när man skulle göra uppritade dukar för försäljning? Ja,vad är det...?

Jag fick den här kommentaren av Tålamodspåsen:
Min mamma har haft en sån stämpel. Nu vet ingen var den är. Hon gifte sig 1952 och beställde en liknande stämpel med sina initialer i. Handdukarna håller än idag och i höst firar mina föräldrar 60-årig bröllopsdag. Undrar om någon märker sina handdukar eller örngott idag? Många av dagens handdukar lönar det sig nog inte att märka, håller de i 60 år?
Spännande, eller hur? 

Yllebroderi från Blekinge

Nu är mitt lilla broderi från Fingerfärda klart, "bara" monteringen kvar! Bilden är lite trist, blixt så här på kvällen, det syns ju knappt att det är lite gult här och var, det lyfter broderiet i verkligheten.
Detta skall alltså vara en detalj av ett broderi som i original finns på Karlshamns museum.

Ett litet broderi

Har påbörjat ett litet broderi! Det är en nåldyna från Fingerfärda, men jag tror den kommer få en bred bård och bli en kudde i stället. Tycker den är lite för fin för att bara sticka nålar i!

Bilder från semestern

Har varit på en lite semester på Öland, som dock blivit avbruten pga regn! Därför blir det inga bilder från Ullcentrum eller så, men man kan hitta textila skatter överallt! Här lite bilder från Ottenbys fyrvaktarbostad, kanske hustrun eller döttrarnas skatter? Märkduekn är ju från 1890 i varje fall. Det fanns ingen skylt, men visst är det fint? Lite blänk från glasmontern ingår!
Vi får väl se om vi återupptar semestern efter helgen, det skulle ju bli bättre väder då, och Öland är ju ganska nära!

Tvåändsstickade vantar med påsöm från Dala Floda

Jaha.
Jag hade gjort ett inlägg om mina nya vantar, och så har blogger ballat ur och plockat bort det. Det har vart något fel bevars.
Hmmm...

Ja ja, bara att göra ett nytt försök!

Här är alltså mina tvåändsstickade vantar med påsöm, ett mönster från Dala Floda som jag fått del av via min stickcafé-vän I-L, vars mormor sytt det. I-L själv är pensionär, så det är inte ett helt nytt mönster!

Vantarna är stickade efter eget huvud i garn från Bergå Ullspinneri på stickor två, och broderiet är gjort med ullgarn som jag köpt på loppis.

För den som vill göra något liknande har jag gjort ett litet mönster på vanten:

Tvåändsstickad vante, tribute to Dala Floda

Stickor nr 2.

Lägg upp 80 maskor med två trådar svart och en tråd rött. Låt den röda tråden binda så att den utgöt en snygg snodd kant. Fördela maskorna på fyra strumstickor.

Låt den röda tråden vila. Sticka ett svart varv.

Sticka ett avigt varv med varannan röd och varannan svart maska, använd en röd och en svart tråd, låt den ena svarta tåden vila.

Tag av den röda tråden. Sticka tills vidare med bara svart

Sticka 3 räta varv.

Sticka två krokvarv.

Sticka slästickning i 2 centimeter.

Sticka två krokvarv.

Sticka 3 räta varv.

Ta fram den röda tråden igen. Sticka ett avigt varv med varannan röd och varannan svart maska, använd en röd och en svart tråd, låt den ena svarta tåden vila.

Tag av den röda tråden. Sticka resten av vanten med bara svart.

Sticka ett rätt varv.

Sticka ytterligare ett rätt varv men öka två maskor per sticka, sammanlagt 88 maskor. Om du har en bred hand eller vill ha en rymligare vante kan du öka ytterligare någon maska per sticka.

Börja öka för tummen på nästa varv då du har fyra maskor kvar på sticka nummer 2. Gör så här: öka en maska, sticka en, öka en maska, sticka tre.

På nästa varv ökar du en maska när du har sex maskor kvar på sticka 2. Sticka tre, öka en, sticka tre.

Nästa varv: öka en, sticka fem, öka en, sticka 3.

Fotsätt så tills du har ökat 17 maskor. Sticka därefter rakt tills du kommit till tumgreppet, i mitt fall cirka 2 centimeter. Sätt de 17 maskorna plus 3 före och tre efter (23) på en tråd. Lägg upp 7 nya maskor i slutet av sticka 2 och fortsätt sticka runt.

Sticka på rakt tills det är dags att avsluta vanten, det vill säga när du stickat så långt att vanten når upp till strax över lillfingret.

Sticka 1: sticka en, lyft en, sticka en, dra den lyfta över den stickade. Sticka alla övriga maskor på stickan. Sticka två: sticka tills du har tre maskor kvar på stickan. Sticka samman två, sticka en. Sticka 3: som 1. Sticka 4: som 2. Sticka tills du har tre maskor kvar på var sticka. Dra en av trådarna igenom maskorna och fäst ordentligt.

Tummen. För över de 23 maskorna på stickor igen och plocka upp 9maskor jämt fördelat över tummens insida. Fördela jämt på fyra stickor; 8 maskor per sticka och sticka rakt upp. När du når upp till nedre delen av tumnageln är det dags att minska och avmaska på samma sätt som för handen.

Fäst atta trådar, gör en snygg liten snodd av uppläggningstrådarna och tvätta vanten för att få den jämn och bli av med överskottsfärgen. När den torkat är det dags att brodera!

För över mönstret genom att rita upp den på en plastficka och pricka alla linjerna med en grov nål. Du behöver inte rita upp alla smådetaljer, det blir bara virrigt, ta endast med de stora formerna. Jag hade med den stora blomman, violen, rosenknoppen och de två stora bladen nedtill. Resten lade jag dit på frihand efterråt. Lägg mönstretdär du vill ha det och dutta i vit textilfärg i hålen.

Fyll i linjerna om det behövs när du tagit bort plasten, låt torka och stryk fast färgen med en handduk mellan vante och strykjärn.

Sy sedan med liksidig plattsöm.

Hur det går

Nu har jag haft lite handarbetstid igen, och så här ser mitt svartstick ut nu! Det är riktigt kul att brodera det här, eftersom det är ganska fritt trots sin bundenhet, då jag broderar som jag själv tycker efter inspiration från bilder, och dessutom tycker jag det blir riktigt vackert!

Min ryska tröja växer också, fast inte så fort, eftersom jag nu håller på med det tråkiga, ärmarna! En sak som jag dock verkligen gillar är hur perfekt hopmonteringen av bakstycke, framstycke och ärm blir! Det syns nästan inte var de olika delarna börjar och slutar! Enligt beskrivningen skall man sy ett rött stickat band över skarven, men det är ju nästan synd när jag har fått till det så bra...
Fast kanske bra med tanke på hållfastheten... jag vet inte riktigt om jag ska följa mönstret eller inte ännu!